Gå till innehåll

Jag får ibland frågor via mejl om saker inom test. I mån av tid så svarar jag så utförligt jag kan. Det här kom senaste veckan och nedanför är mitt svar.

Jag varit med på några SAST-möten och får intryck att du är en man med bred kunskap inom test. (kommentar: smicker är alltid en bra start) Jag har en liten fråga som du säker har ngn typ av svar på, men om inte kanske du vet ngn som kan.

Jag får hela tiden påpekningar att test är för dyrt. Det kanske dels för att vi gjort det tydligt i budget där vi brutit ut test och CM som separata poster. Det jag är på jakt efter är egentligen vad är en normal fördelning mellan antalet utvecklare och testare (om det nu finns ngt som är normalt). Nu håller vi inte på med ngn programvara som kan vara fara för någons liv. Men det kanske finns ngn “Best practice” i förhållandet mellan Utvecklare/unit testare/produkt testera/system testare. Det vore toppen om du hade ngt svar, kanske några tips på konkreta fall, hur är relationerna på andra företag, som man kan jämföra med.

Svar: Svaret på din fråga är (som alltid) att det beror på.

De enklaste sätten (grövsta) är att använda nyckeltal. Exempelvis 2 utvecklare per testare. En kollega på ett stort försäkringsbolag säger att detta passar dem. En annan kollega i England har ett 1-1 förhållande och säger att det passar där. Så även om du använder nyckeltal så beror det på situationen hos ER.

De mest komplicerade(detaljerade) tror jag är test point analys (TMAP) och work breakdown structure. I dessa fall delar du upp allt som ska göras i små bitar och beräknar tiden för varje del. Detta kräver att resten av projektet har en väldigt strukturerad process. Detta funkar sällan då resten av projektet saknar denna detaljerade analys och då är du rökt.

Jag tror att ett rimligt sätt att uppskatta tiden för test är att använda sig av erfarenhetsdata från tidigare projekt och justera dessa för det aktuella projektet. Säg att ett liknade projekt hos er förra gången krävde 1 testare per två utvecklare för att fungera bra. Vad skiljer sig denna gång: teknik, resurser, kvalitetskrav, förutsättningar. Är det enklare krävs det kanske lite färre resurser och vice versa. Efter hand som ni får in mer erfarenhetsdata från fler projekt kommer era uppskattningar att bli bättre.

Erfarenheter jag haft från olika projekt:
1. Om kraven är usla/ogenomtänkta kommer testtiden att öka kraftigt då vi måste göra ett kravarbete parallellt och resultatet ändå bli sämre då det kommer att vara mycket ändringar sent i projektet.

2. Om projektet är svårstyrt kommer antalet fel att öka stort. Exempelvis en ostrukturerad PL eller fysiskt olika platser för deltagarna. Kaos och dålig kommunikation leder till ett krokigt spår med fler missförstånd.

3. Små projekt med få deltagare kräver ofta, men inte alltid, en mindre andel test då det blir färre utvecklare och mindre integration.

4. Nyutvecklingsprojekt kan kräva relativt färre antal testare än förvaltningsprojket. Förvaltning betyder ofta små ändringar på flera ställen och en stor andel regressionstester för att verifiera att oförändrade delar fungerar.

5. Omogen utvecklingsprocess eller omogna testare kan dubbla testtiden… Riktiga duktiga testare kan halvera testtiden! Tidig medverkan KAN leda till bra kvalitetssäkring tidigt och därmed färre ändringar sent och då kortare testtid. Effektiv testdesign har för mig gjort att kraven och specarna rensats på de värsta felen och systemtesten går som en dans.

Det finns en del artiklar på stickyminds.com

Det här med morgontidning är intressant. Sverige är rätt unikt vad gäller att det varje morgon delas ut tidningar hem till hushållen. Oftast fungerar det bra, dock inte denna vecka.

Som prenumerant kan jag logga in via webben och själv anmäla uppehåll eller reklamationer. Login och lösen är från början mitt prenumerationsnummer med postnummer som lösen. Det kan jag sen byta till något jag lättare kommer ihåg. Bra lösning tycker jag. När jag väl kommer in och ska gnälla av mig lite finns det sex radioknappar att välja på - det går bara att välja en i taget. Följande val finns:

utebliven tidning idag, igår, i förrgår, tidning kom sent, trasig tidning eller fel tidning.

Jag har bara ett testfall jag vill köra: denna vecka har jag inte haft tid att gå in varje dag och gnälla utan sparat det till idag. Följande vill jag rapportera: fel tidning i måndags (DN), sen tidning i onsdags (07.15) och utebliven tidning idag. Det enda jag kan anmäla autmatiskt är att tidningen uteblev idag. Jag fundrear på att anmäla även sen tidning och fel tidning och se hur det behandlas. Tolkas det som att idag kom det ingen tidning, dessutom var det fel tidning och till på köpet var den trasig!

Lite större flexibilitet i gränssnittet skulle vara trevligt. Tex att jag per dag den senaste veckan kan anmäla vad som skett. Fast den här gången orkar jag nog inte ringa, så kanske är designen genomtänkt iallafall. Kan dom vara så smarta? 

Samma dag kl 09.15: Hoppsan nu dök det upp ett testfall till. Tdningen kom till slut fast väldigt sent. Så nu loggar jag på igen och vill byta reklamationsorsak från utebliven till sen. Vad händer då?

Felmeddelande:
Det gick inte att spara reklamationen då en tidigare redan är sparad för samma dag
Så nu vet det, har vi sagt en sak så är det det som gäller!

Jaha, så ska jag ut och flyga i orkanens skugga. Då kraftiga vindar hade utlovats i Skåne bestämde jag mig för att kolla avgången 10.40 till Malmö innan jag tog mig till flygplatsen. Går man in på luftfartsverkets hemsida finns det en länk till flygplatserna och aktuell information - BRA. På Bromma-sidan står det att planet går som vanligt, vad bra! För säkerhets skull bestämmer jag mig för att även kolla upp Sturup. Här visar sig planet vara inställt. Hmm, undrar om det verkligen går från Bromma men aldrig landar...det verkar inte speciellt troligt. Nu får jag istället ringa upp trafikinformationen fast det känns så gammaldags. Efter ett mycket start antal signaler så kommer jag fram till en telefonist som upplyser om att planet verkligen är inställt och att jag måste boka om biljetten. Då ringer jag först upp biljettbokningen hos MalmöAviation, efter ett stort antal val kommer jag fram till personlig service där jag får beskedet att det bara går att boka om på flygplatsen, som tur är får jag ett direktnummer dit. Jag ringer direktnumret och hamnar i ...Malmö!

-Du måste ringa Bromma svarar de på min fråga om ombokningen.
-Men det gjorde jag svarar jag, ja men efter tre signaler kopplas det om till oss om de inte svarar.
-Jaha, så lösningen är att låta tre signaler gå fram, sen lägga på och ringa upp igen.
-Ja det blir bra, svarar hon.

Bra och bra, det undrar jag. Så jag börjar ringa direktnumret om och om igen...efter 47 samtal på fem minuter så svarar det på Bromma. Min glädje finner inga gränser. Jag slipper åka till flygplatsen för att boka om biljetten. Teknikens under!

- Ja du vet stormen säger han, det finns platser ikväll eller imorgon klockan åtta.
- Då får det bli ikväll svarar jag.

Så totalt sett har jag surfat in på tre olika sidor och ringt till fyra olika platser. Bra lösning - nej knappast.

Hur skulle användbarheten kunna förbättras radikalt?

1. Det ska ALLTID finnas aktuell, korrekt information på flygplatsernas hemsidor
2. Förutom informationen om att det är inställt vill jag kunna klicka på ordet inställt och få mer information: tex det är inställt pga tekniskt fel, inte vädret! Du måste ringa nummer 08-123123 för att ändra bokningen och allra helst logga in med en kod och ändra tiden själv!

Dessa relativt enkla åtgärder skulle förenkla för mig som kund och spara et massa onödiga telefonsamtal. Ja med detta i åtanke är användbarheten någt av det viktigaste som finns för en publik sajt och ett serviceföretag.

Jag har haft flera diskussioner om hur man bäst översätter "Test Community" till svenska. Enligt ordboken kan det betyda samhället, gemenskapen, samfundet, kåren m.m. Medicinfolket har ju sin läkarkår och de religiösa sina samfund, brödraskap för tankarna till frimurarna eller MC-gäng och exkluderar alla kvinnliga medlemmar. Kanske ska vi kalla oss själv testkåren - det låter lite konstigt första gången jag säger det men vi vänjer väl oss vid det också. Härmed bestämmer jag mig för att marknadsföra beteckningen testkåren för att beteckna alla oss testare i vår professionella sammanslutning.

Hur ser den ut då, vår testkår? Den största sammanslutningen, mig veterligen, är SAST. Vi är drygt 1200 registrerade medlemmar som träffas fyra gånger per år och snackar om test. Jag hoppas på att nya kontakter knyts och att deltagarna får inspiration för nya idéer. Men räcker det? Som styrelsemedlem knyter jag ett helt annat kontaktnät. Nämligen de 12 andra som på sin fritid tycker det är kul att jobba för att andra ska få utvecklas utan att begära något tillbaka. Jag överdriver inte då jag säger att de allra flesta och viktigaste av mina kontakter inom test har jag träffat eller rekryterat till SAST-styrelsen! Men det blir tyvärr inte så mycket tid över till testsnack, det mesta är planering. I torsdags hade vi vår julfest på Grill. Lite sent och utan sill men mycket lyckat. Här samlar vi vår energi inför det kommande halvårets utmaningar och diskuterar vilka som ska vara med i nästa års styrelse. Några har varit med länge och andra bara ett år. Några slutar och andra fortsätter, valberedningen hoppas jag kan få in lite nytt blod som ger oss nya idéer. Förändring krävs för att inte arbetet ska stanna av. Glädjande nog finns nu SAST Väst och SAST Syd har sitt första möte på tisdag. Sundsvall har en aktiv testgrupp inom ramen för dataföreningen vilket också är ett alternativ.

En annan variant av testkårens gemensamma arbete är det nätverk som kallas START. Här träffas vi i mindre grupper och ägnar all tid att diskutera och lära oss mer om test och utvecklingsmetoder. Hur ofta får ni chansen att diskutera vad agile innebär och hur det påverkar test med någon som gjort det på riktigt? Det finns en oändlig mängd ämnen att ta upp. Vårt mål är att ha ett kvällsmöte i månaden och kanske ett eller två helgmöten per år. Till skillnad från en konferens bygger dessa möten på diskussioner snarare än föreläsningar och ger alla en mycket djupare insikt i ämnet.

En tredje variant är de diskussionsgrupper som finns på internet. Jag försöker själv hänga med i software-testing som drivs av Cem Kaner och James Bach. Tyvärr blir det mest läsande och inte så mycket egna kommentarer. Det är lärorikt men tar tid.

En självklar möjlighet att lära sig mer är ju vårt dagliga arbete. Jag försöker alltid se till att jag kan lära mig mer av de som är med i mitt projekt. Kanske inte alltid inom test men inom arkitektur och kravhantering eller utvecklingsmetoder. Här tillbringar jag det mesta av min arbetstid så det finns gott om tillfällen att ta vara på.

Något jag saknar är illfällena då jag kan ha djupa diskussioner med andra discipliner som utvecklare, utredare, kravställare om saker som hur man får fram en riktight bra kravspec eller vikten av en informationsmodell. Jag träffade Peter Tallungs på Sundsvall 42 och försöker bolla svåra frågor med honom så ofta som det går. Det skulle vara otroligt intressant att jobba mer med ANDRA än testare. Kanske är det det viktigaste jag kan göra just nu - att bygga broar med andra discipliner, eller kårer kanske jag ska kalla dem som jag bestämde tidigare i detta inlägg.

En sak är jag iallafall säker på. Det är att testkåren kommer att växa och att behovet av samarbete kommer att öka. Så mitt tips till er är att starta era egna lokala nätverk och fortsätta utvecklas. Det är både nyttigt och kul.